Kryp, krypa, och kryp igen!

Har precis startat en kurs i specialsök med min mor, jättekul! Roliga hundar och förare att jobba med, alla var väldigt positiva. Skönt att köra kurs på vintern, inomhus dessutom ;)
Efter kursen fick Ilandra träna lite och jag tog tag i backa i fot och kryp. Två moment som underlättas massor av att Ilandra är lätt att styra i position!

Jag har visionen av att hur jag än rör mig ska Ilandra hela tiden förhålla sig i samma linje, oavsett om vi går framåt,  bakåt eller om hon kryper.
I backandet kunde jag lätt visa henne rätt position om hon backade för fort och hon har bra teknik och balans. Sweeeeeet!
Inför krypet lägger hon sig bakåt och hamnar i rätt position för att jag ska kunna börja krypet med vänster fot. Gizmo lägger sig framåt så då tar jag ett steg med höger först för att han ska hamna i rätt position.
Ilandra började lägga sig bakåt själv, helt gratis, tack o tack!
Med hjälp av klubbens speglar har jag full koll på bakbenen och armbågarna och lägger all fokus på teknik och position. Hon kröp riktigt bra idag och det ska bli så kul när vi kommer till finslipning och vinklar!
Det är lite jobbigt ibland när allt är under inlärning med ung hund men desto roligare när några moment börjar sitta :)
Blir säkert en film framöver :)
Gizmo tränar frysmarkering och hittaövningar, nästa vecka ska han vara hjälpreda på specialsökskursen och visa inlärning av frysmarkering :) Han kan verkligen frysa hur länge som helst!
Älskar att ha med Gizmo på kurserna och han tycker nog det är jättekul han med :)

En liten stjärna är fortfarande en stjärna

Ilandra är inte stor, tippar 45 cm över markytan. Men vad gör det när mentaliteten är desto större?
Jag har tidigare nämnt hennes intresse för spår (lite för starkt ibland när hon väljer att frispåra i 3 km....) hon har också mkt intresse för figg och för att springa. Rulle eller skall, har inte bestämt..
Mkt kamp är det i damen, ju större kampleksak desto bättre.
Så idag presenterade jag tungapporten för första gången för min lilla hund och resultatet förvånade mig inte. Hon tog upp 2 kilos-apporten, gav den till mig och väntade ivrigt på sin belöning. ;)


Jag hoppas dock att hon kommer bli mätt till 45 cm så hon inte behöver bära 3 kg. Hon kommer definitivt att klara det men jag tycker att hon helt enkelt är för liten. Oavsett om hon är 45 eller 46. Men jag vet att min stjärna kommer bära 3 kg också och blir det så kommer jag anpassa träningen helt enkelt. Det är inget problem förrän det är ett problem!
Jag kommer använda mig av IPOingång med tungapporten, tror det blir skonsammast.
Som vanligt kan jag inte låta bli de högre momenten, Ilandra har inte ens tävlat ;)
Men hon har iaf ett riktigt bra skall och bra teknik på krypet. Jag ska bara komma ihåg att träna på appellens lydnad också ;) Framåtsändandet har jag dock inte påbörjat och det stressar mig lite. Men behöver lägga upp en plan först.
Det känns iaf bra, glädjen att träna är tillbaka och jag har äntligen bestämt mig för ett mål för 2017! Det blir mestadels bruks. ;)

Love love love www

Det är inte mkt som slår Google. Så är det! :)
Det finns inget moment som jag avskyr och känner att "näe, det fixar vi inte"
Jag tycker det är så kul med utmaningar och lär gärna in konstiga saker på mitt eget sätt.
Google är ett utmärkt sätt att utveckla dessa idéer och att få en grundidé från början som jag själv sedan utvecklar.
Det finns så otroligt många smarta bloggar därute som mer än gärna delger sina erfarenheter och jag hoppas jag kan ge inspiration tillbaka.

Just nu ligger funderingarna på framåtsändandet och hur jag ska lägga grunderna rätt för att underlätta inlärningen. Jag kommer arbeta med targets och riktningar, dela upp momentet i delmoment så att jag ser hur jag kan befästa varje del för sig men ändå kunna fasa ihop dem på ett bra sätt. Ser framemot att lära in momentet och vi kommer börja så fort som möjligt med vetskapen om att det är ett mkt tekniskt moment.
Jag hoppas på framgång så vi kan dela med oss av lite filmer ;)

Att vilja allt

Ser många blogginlägg där mål radas upp som förhoppningsvis kommer att uppnås. Jättekul att läsa och jag inspireras av glöden hos många skribenter.
Jag har själv gjort liknande planer tidigare år men 2017 är fortfarande oklart för mig.

Jag tycker att nya lydnaden är jättespännande och har börjat lite smått att kika på startklass. Ilandra tränar jag mest de högre klassernas moment med och det kommer säkert gynna mig i längden men vi måste ju igenom de första klasserna först ;)

Men egentligen är det brukset jag vill satsa på, spår framförallt. Det krävs tid med båda grenarna och jag känner att jag bör välja en gren i år, eller iaf bara köra startklass och resten av tiden läggs på brukset.
Jag har väldigt svårt att släppa lydnaden men det gäller att vara tidsrealist vilket jag inte är ;) Samtidigt ligger Nosework och pockar i bakhuvudet och det vore roligt om Gizmo blev Rallychampion och Lydnadschampion... Och helt plötsligt sprack tidsplanen och jag får börja om igen!
Har också kikat på lite hundutbildningar som jag skulle vilja gå, är så himla kul att lära in nya saker!
Jag får helt enkelt lägga upp en plan såhär: jag har ingen plan. Jag kör på, ser vart vi hamnar och tar det därifrån. That's it! ;)

Att blicka framåt

2017
Nytt År nya Möjligheter, Right?

Mitt mål med träningen ser lite annorlunda ut än vad den gjort tidigare.
Jag har lagt ut filmer där Ilandra får göra en del konstiga saker, tex köra vittringen med spaghetti.
https://youtu.be/MqlYljlUX6M

Varför gör jag sånt? Vilket moment är det? Tidigare har jag inte sett behovet av att träna sånt som hunden inte behöver kunna, jag menar det finns inte mkt tid till det hunden måste kunna.
Varför jag gör såna här saker lite då och då är för min egen skull.
För att påminna mig själv om att hundens nos är fantastisk! Om min hund kan koppla bort sin drift att äta (matgalen kelpie), att låta bli att knäcka en tunn spaghetti (då behöver inte hon tugga på apporten heller) och att hon kan känna vittring på vilket föremål som helst ger mig självförtroende att tro att själva lydnadsmomentet är enklare.
Ilandra visar också med sina påhitt vilken fantastisk nos en hund har.
Då hon frispårar själv efter en människa eller till och med en människa på en fyrhjuling i 1,5-2 km. Utan stöd från mig och dessutom i hög fart. Det har jag i bakhuvudet när hon och jag går spår tillsammans sen.
Alla tycker vi att våra hundar är fantastiska och det med rätta. Men ibland behöver vi pröva dem lite med prövningar som gör att vi blir extra stolta.
När jag testar Ilandra så vet jag innerst inne att hon kommer klara det. Jag visste att hon kunde plocka ut rätt spaghetti, att hon skulle hitta Anna-Karin i skogen. Att sedan få rätt visar på rätt avvägd utmaning till hunden och att Ilandra är kapabel till så mkt mer.
Hur mkt av en hunds kapacitet tar vi tillvara? Hur mkt av vår egen kapacitet tar vi fram? När någon säger till dig; men herregud vad duktiga ni är! Sträck då på ryggen och andas in berömmet som du vet att ni förtjänar. Samtidigt som du ödmjukt vet att du har miljoner saker kvar att lära.
Det är det mest fantastiska med kunskap, den tar aldrig slut.
Så 2017, jag ser framemot allt jag kommer lära mig, ödmjuk och ivrig!